Välkommen till

Välkommen till Öppet Hus 

       Öppet hus lördag 25 mars 2023 på stadsbiblioteket 10.00 – 14. 00. Föredrag, 10.00 – 11.30 av Håkan Kumler, Alingsås – ”Gamla vägar i Västergötland”.

       Det blir en berättelse om vägarnas historia i både Skaraborgs och Älvsborgs län. Var drogs vägarna fram och hur byggde man?

       Föredraget handlar även om milstenar, gästgiverier, skjutssystemet, broar, vägvisare, grindar.

11.30-14.00
Släktforskardagen fortsätter med visning av bibliotekets släktforskarrum, Västgötasamlingen och Mariestads bildarkiv.

Brunna hus i Mariestad

          Efter den förödande stadsbranden i december 1895 inleddes en fullständig omreglering av Mariestads centrum, där gator och öppna ytor utvidgades. Det beslutades att endast stenhus fortsatt fick uppföras samtidigt som brandväsendet omorganiserades. Den 1 januari 1896 kunde den nya, kombinerade brand- och poliskåren träda i verksamhet. Strax efter branden fick staden även en ny, dugande brandchef i J.F. Norrlander, vilken helt kunde ägna sig åt sitt nya värv. Framgångsrikt skulle det visa sig.

          Föreliggande två bilder visar några av de nedbrunna byggnaderna, belägna runt Gamla torget. Hela torget var innan branden kringbyggt av hus, endast den norra sidan klarade sig. En ny, genomgripande stadsplan, fastställd 10/4 1896, ändrade området mellan Komministergatan och Kungsgatan rejält. Kvarteren gjordes större och gatorna bredare, och ur brandsäkerhets-synpunkt tillkom ett brett öppet, planterat område den s.k. Esplanaden, sträckande sig mellan Fisktorget och Nya Torget.

          Genom denna reglering försvann tre gator helt eller delvis nämligen Postgatan, Torggatan samt större delen av Rådhusgatan. Idag utgör Esplanaden en viktig grön ”lunga” i centrum med uppvuxna träd och skiftande sommarplanteringar. Något gott sprunget ur en svår brandkatastrof.

Christer Bengtsson

Källa:  Mariestads minnesskrift utgiven vid 350-årsfirandet 1933.

                         Fredliga vårdar utmed våra vägar.

            I det gamla bondesamhället hade de självägande bönderna ansvaret för landets vägnät, något som slogs fast redan i landskapslagarna. För en rättvis fördelning av väghållningsskyldigheterna upprättades vid olika tidpunkter s.k. vägdelningslängder. Från 1628 låg ansvaret för detta på det då nyinrättade lantmäteriet men myndigheten lät oftast anlita någon av länsstyrelsens tjänstemän, t.ex. kronofogden eller fjärdingsmän, för indelningen.

                I den s.k. delningslängden numrerades vägstycken och fördelades bland bönderna i form av ”väglotter”. Årligen hölls vägsyner vid vilka intressanta syneprotokoll nedtecknades. Bonden å sin sida lät oftast förfärdiga en eller två stenar med lottens nummer, som sattes upp vid början och/eller slutet av sträckan. En inristad pil visade också åt vilket håll gårdens ansvar sträckte sig. Ibland gjordes faktiskt markören i enkelt trä och har därför inte överlevt tidens tand. Åtskilliga stenar ligger idag begravda i våra moderna vägar som utfyllnad …

                 Väglagen av år 1891 är dock den första stadgan som uttryckligen tvingar den ansvarige att märka ut: ”Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indeladt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifvande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagt.” I och med denna lag ökade väglotternas antal till ca 325.000! Bondgårdens mantal = skattekraft skulle teoretiskt styra sträckans längd, men terrängens beskaffenhet kom att spela en stor roll härvid. Böndernas utskylder enligt den ålderstigna jordabokens förteckningar, ”årliga räntan”, må ha ersatts av nyare progressiva skatteuttag redan vid 1900-talets början men varje extra utskyld ansträngde givetvis. På 1920-talet togs denna naturaväghållning äntligen bort och ersattes med vägkassor indelade i väghållningsdistrikt.

                 Om Du som forskare är intresserad av just denna belastning för våra bönder bland anorna, finner man enklast delningslistor och syneprotokoll bland landskansliets handlingar i länsstyrelsearkiven. Även i länsmans- och kronofogdearkiven går sådana under stundom att återfinna samt, föga förvånande, i domböckerna … Vill Du upptäcka en välbevarad sten i vårt närområde: res från Ullervads kyrka mot Bengtstorp. Knappt en kilometer innan gården Södra Lövåsen finner den noggranne en sådan sten på höger sida om vägen, några meter in i terrängen, väl synlig men endast en halvmeter hög. En pil är inristad och ett nummer; vilket? Sänd Ditt svar efter utflykten till b.christer@telia.com ! Betänk bara att dessa stenar är skyddade fornminnen, vilka berättar om våra förfäders pliktfyllda och slitsamma liv. Känn också hur slät och fin väg vi oftast har att befara i våra dagar, inte sant?

Christer Bengtsson   Ordförande MSF

Mariestadsbygdens släktforskareförening

har en sida på facebook

Gå in på Mariestadsbygdens Släktforskareförenings Facebooksida.

Alla som har intresse av släktforskning i Mariestad med omnejd är välkomna.

Här använder vi en god ton till varandra. Inlägg och kommentarer som

rör politik, religion och reklam och sådant som inte har med

släktforskning att göra är ej tillåtet och tas bort om sådant skrivs.”

Välkommen!

Peter Aronsson och Helena Sillerström